Saknad och förlust

Att sakna något eller att känna en förlust är något alla gör. Känslan kan framträda som en förnimmelse av sorg som man kan ignorera och trycka undan eller så är den mer påtaglig och ångestladdad.

Den enda sätten att bearbeta denna typ av känsla är att sörja över det man saknar eller göra roliga grejer för att må bra, gärna med andra människor. De är väldigt riskabelt att isolera sig själv helt i denna känsla eftersom att känslan i sig strävar efter att förintas. Det är alltså mycket bättre att umgås med en annan person som kan hantera dig.

Det går egentligen aldrig att gömma sig från en känsla och det är tråkigt att nästan alla människor gör det. De flesta människor har svårt att visa sig i detta tillstånd för utomstående, det skapar en rädsla/illusion om att man är oskyddad och ett lätt offer för människor som vill en illa. Egentligen hade varit bäst att prata om känslorna som man känner med någon, men det är svårt och såklart jobbigt om man inte vet vem man ska prata med. Min erfarenhet är att människor sällan har någon att vända sig till. De har ingen som bryr sig. Det tycker jag är väldigt konstigt....

Min saknad och förlust känsla är väldigt stark, jag känner den ofta och mycket, den är väldigt påtaglig för mig. Jag kan knappt umgås med människor när jag känner så, vill bara gråta.

T.ex. känner jag en förlust för allas räkning, jag känner en sorts allmän empati för allt lidande jag ser varje dag. Jag ser ständigt människor i behov av hjälp, nästan alla människor behöver någon. Detta behövande är något jag känner är extremt jobbigt och det uppmanar mitt inre att blöda ut ångest och sorg i hela mitt inre. Jag står inte ut att tänka på människor som varit offer för den här världen när jag har denna blödande massa inom mig. Jag tänker på människor som tagit självmord, hur synd jag tycker att det är att de faktiskt kände ett så stort lidande, då det oändliga behovet de måste sakna, som ett svart hål innom sig. jag tänker på alla människor som känner sig oälskade. Jag bara vill gå fram till dem att säga att någon älskar dem.

Lidandet i världen är stort skulle jag nog vilja säga. Min dröm är att det här blir en bättre värld för alla.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0